Jag är en varg i veum, en
dråpare av män
Jag kan aldrig, aldrig ta
mig hem igen
Jag är fritt byte,
laglös, hatad av alla
Men ingen vågar se i mina
ögon så kalla
För de vet i sina
hjärtan hur sanningen är
Jag är världens
skapelse, jag lever som den lär
Vi är alla dråpare,
livet är en dödsfärd
En evig känslokamp gör
en mycket tärd
Ja, de vet i sina hjärtan
hur sanningen är
Jag är världens
skapelse, jag lever som den lär
Vi är alla mördare, en
del dock utan mord
Det är svår kamp här på
Helvetets jord
Åh, det är svårt att
leva, svårt att ursinnet hålla
Svårt att koppla besten,
hålla odjuret i fålla
Svårt att hålla döden
kvar i mina händer
Svårt att inte hugga till
med skarpa tänder
Så otroligt svårt att
bara stå helt still
När det enda jag vill är
att dräpa, slå till
Så svårt att ha
förintelsen i min själ
Så lätt att nedgöra,
fälla, slå ihjäl
Jag är en varg i veum, en
dråpare av män
Jag kan aldrig, aldrig ta
mig hem igen
Jag är fritt byte,
laglös, hatad av alla
Men ingen vågar se i mina
ögon så kalla
För då de ser i
själaspegeln hur sanningen är
Jag är som alla andra, de
ser sig själva där
Vi känner alla känslan,
vreden i vårt liv
Det kalla, heta ursinne
som skär som en kniv
Ja, då de ser i
själaspegeln hur sanningen är
Jag är som alla andra, de
ser sig själva där
Vi har alla känt hur hela
världen känts död
För att sedan flamma upp
med ursinnets glöd
Åh, det är svårt att
leva, svårt att ursinnet hålla
Svårt att koppla besten,
hålla odjuret i fålla
Svårt att hålla döden
kvar i mina händer
Svårt att inte hugga till
med skarpa tänder
Så otroligt svårt att
bara stå helt still
När det enda jag vill är
att dräpa, slå till
Så svårt att ha
förintelsen i min själ
Så lätt att nedgöra,
fälla, slå ihjäl